Kryssa och chansaAtt chansa på högskoleprovet är inte att bara lita på slumpen

Det spelar inte någon roll hur mycket man har tränat inför högskoleprovet. Till slut sitter man ändå med en fråga som är helt omöjlig. Svarsalternativen känns lika sannolika och det är bara att chansa. För chansa ska man definitivt göra eftersom man aldrig kan få några minuspoäng. Men frågan är hur chansningen ska gå till. Det vanligaste är att använda sig av ”magkänslan” men det finns även två mer matematiska sätt att utgå ifrån för att veta vilket alternativ som ska väljas.

Magkänslan

Det kan maximalt vara fem olika alternativ på frågorna till högskoleprovet. Om man inte har någon aning alls brukar de flesta använda det som brukar kallas för ”magkänslan”. Det betyder att det alternativet väljs som känns bäst. Det finns inte någon kunskap bakom valet utan det sker helt enligt en känsla. En del känner för ett visst svarsalternativ medan andra ”känner” att de ska gissa på A, B eller C.

Lika många på varje

Det har aldrig hänt att samtliga svar på ett delmoment har bestått av samma svarsalternativ. Det skulle alltså betyda att samtliga 20 frågor på ELF-delen hade rätt svar på A alternativet. De som chansar utifrån ”lika många av varje”-teorin bygger sitt val på just detta. De vet att sannolikheten att det är exakt lika många rätta svar på A som på B, C,D och E är större än att alla är samma.

Av den anledningen svarar de först på alla provfrågor som de kan. Om det sedan är 5 av 20 frågor kvar fördelas chansningarna på ett sådant sätt att antalet gissningar är fördelat på de olika svarsalternativen i lika stor grad. Har exempelvis svarsalternativ C minst antal markeringar gissar man på C på de resterande frågorna.

Alltid samma

En person som gissar på samtliga frågor på högskoleprovet skulle i teorin kunna lyckas med att få noll rätt. Det är en extremt liten chans men det visar på att det går. Däremot har det aldrig funnits något prov som inte haft ett enda alternativ A som rätt alternativ. De som chansar sig igenom ett helt prov och alltid markerar A-alternativet kommer därmed vara säkra på att få några rätt.

De som utgår från denna chansningsmetod väljer alltså ut ett svarsalternativ som alltid markeras i de fall som man inte har en aning om vad som är rätt. Statistiskt sett borde iallafall några bli rätt.

Vilket är bäst?

Det finns ett uttryck som säger att man ska lita på magkänslan. Av den aneldningen skulle denna metod vara bäst. Men samtidigt finns det inte några vetenskapliga bevis för att det är till ens fördel.

Att samtliga delmoment består av exakt lika många rätt svar på samtliga svarsalternativ går lätt att motbevisa. Av den anledningen skulle denna metod vara något sämre. Visserligen stämmer den lite grovt över hela provet. Det är inte alltid exakt lika många rätt på varje svarsalternativ men i närheten i alla fall. Men det är svårt att veta i början av provet om man kommer att kunna många frågor med svarsalternativ B-E och därför redan från början bör chansa på A för att få upp den svarsalternativfrekvensen.

Det sista alternativet är därmed statistiskt sett det bästa. Man bör statistiskt sett inte kunna svaret på lika många frågor som har rätt svar på A som på B, C osv. Det betyder att man, om det är fem svarsalternativ, statistiskt sett kommer ha 1 av 5 rätt på sina chansningar.

Vem litar du på? Din mage eller statistiken?

2 May 2014